Historik

Jrnet och skogen var det som en gng byggde upp Strmsbergs bruks storhet. Hr har folk bott och brukat jorden sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Det finns gott om spr frn gngen tid i form av fornlmningar, bo- och gravplatser.

Med vallonernas ankomst till Sverige vrvade hit bl a av framsynta fretagsledare som Louis de Geer – tog ocks framstllningen av stngjrn fart. Mnga av invandrarna bosatte sig vid de nordupplndska bruken. Hr fanns ocks goda frutsttningar fr en kvalitetsstlframstllning skogen, att framstlla kol ur vattnet frn Tmnarn, som gav den ndvndiga energin att bearbeta jrnet och s rvaran sjlv, jrnmalmen frn bl a gruvan i Dannemora.

Vstlands bruks gare Wellam Wervier kpte mark kring Dorkarby strm och fick 1643 privilegiebrev att bygga Strmsbergs bruk. Hr brjade tillverkas musktplt till Sderhamns gevrsfaktori. 1695 arrenderade HG Enander bruket, som han senare kom att ga tillsammans med Vstlands bruk. Under rysshrjningarna 1719 brndes det sistnmnda ner. Strmsberg klarade sig och vergick 1734 i Charles de Geers p Lvsta go. 1877 kpte Axel Wachmeister Strmsberg, dr stngjrn tillverkades fram till 1920, d bruket sldes till Stora Kopparbergs AB. I samband med kpet lades jrnframstllningen ner. ngsgen uppfrd 1911, terstod nu som enda industriell verksamhet. Dess produktionskapacitet uppgick till sgade 100 000 timmer/r. Intill sgen lg kolgrden. Dr kolades resterprodukter frn sgen liksom frn skogsbruket i vrigt. 1955 lades kolningen ner, och 1961 stngdes sgen.

Under 1980-talet sldes alla fastigheter av Stora Kopparberg. Numera r alla hus privatgda. Nstan alla gamla industribyggnader gs av Stiftelsen Strmsbergs Bruks Industriminnen, som bildades 2003. Strmsbergs bruk r det enda i Uppland, dr alla komponenter typiska fr ett vallonbruk och fr bruksmilj under 1700- och 1800-talen nnu finns bevarade

forrnu

Strmsberg frr och nu

 

Lancashiresmedjan vid Strmsbergs bruk

Efter en intervju med Einar Silln gjord av Upplandsmuset 1979.

Jrnmalmen kom huvudsakligen frn Dannemora men ocks frn bl a Ramhll.Frn brjan av 1917 till nedlggningen av jrnbruket 1920 krdes malmen p jrnvg till Tierp och drifrn i prmar bogserade av bt via Tmnarn till Strmsberg. Malmen lossades av en stor kran och lades p en vagn. I denna transporterades malmen till malmbacken, dr den tmdes ut i hgar. Malmslagare bearbetade malmen till mindre stycken, vilka transporterades till rostugnen fr att dr uppvrmas tillsammans med kolgas.Efter rostningen (malmen fick en knottrig yta) krossades den till mindre bitar.

Drefter hlldes malmen tillsammans med kol i masugnen frn dess topp (kransen). Varm luft blstes in i den smltande malm-kolmassan under c:a 12 timmar. Malmen befriades drigenom p syre, jrnet kom att innehlla kol, viket gjorde det sprtt. Tv dylika jrnprodukter erhlls d tackjrn och gsjrn.Tackjrnet vidarefrdlades i smedjan i Strmsberg medan gsen gick till Ullfors frst med bt till Fors och drifrn med hst och vagn.

Bnderna runt Strmsbergs bruk kolade timmer i kolmilor. Kolet transporterades till bruket i hjul- eller medfrsedda stora korgar kolryssar. Kolen var ofta starkt frorenad av sand och grus och mste tvttas. Detta skedde i ett vattenfyllt trg vasklren, dr sand och grus, som var tyngre, sjnk till botten medan den lttare kolen flt p vattnet.

Fr att f smidbart stl mste det kolhaltiga tackjrnet befrias frn det mesta kolet. Detta skedde i lancashirehrden, dr tackjrn och kol blandades och smltes. Till smltan frdes luft, vars syre frenade sig med kolet. Drmed renades jrnet, och avsvalnat och i degaktig form kunde det smidas via mumblingen en vattendriven hammare till mindre bitar smltstycken. Vid lgt vatten ersattes mumblingen av en stor nghammare, som kallades Karl XII.

Lancashirejrnet smiddes sedan ut till stngjrn (Strmsbergs bruk enda frdlade jrnprodukt).I vllugnen upphettades jrnet till smidbart skick och bearbetades i rckhammaren till stngjrn. Sista momentet var att slta till produkten i slthammaren.

Arbetsprocessen vid masugnar och smedjor pgick frn tidig mndagmorgon till sen lrdagseftermiddag. Under sndagen utfrdes reparationer p ugnar, hammare, maskiner och verktyg.

Ls hela intervjun i pappersform. Dokumentet finns hos Samarbetskommittn i Strmsbergs bruk!

Historiska bilder (Klicka p bilderna fr att se dem i strre format)

Bild 1-10 Finkldda fr fest
Bild 11-20 Musik ska byggas utav gldje
Bild 21-30 Fordon, fart , flkt