Bruksvandring

Karta hemsida

HISTORIK

Welam Wervier frvrvade i slutet av 1630 ett hemman i Dorkarby by. Hr vid Darkarby strm ville han anlgga ett nytt bruk fr tillverkning av musktplt till Sderhamns gevrsfaktori. Mellan ren 1643-45 byggdes en masugn och en hammare. Omkring 1652 brjade bruket kallas fr Strmsberg. r 1695 utarrenderades bruket till Hans Gabriel Enander som s smningom blev gare till Strmsbergs och Vstlands bruk. Under rysshrjningarna sommaren 1719 brndes Vstlandsbruk ned. Strmsberg kom att skonas. r 1734 sldes bl a Strmsberg till Charles de Geer p Lvsta, en garepok inleddes som kom att rcka nda till 1877. Det r under denna tid som de centrala delarna av bruket fick sin utformning. r 1877 frvrvades Strmsberg av Axel Wachmeister som drmed ocks blev gare till bruken i Vstland, Ullfors, Hillebola och Utansj i ngermanland (slt 1881). Frn 1877 och fram till 1920 upplevde bruket sin sista blomstringsperiod. Hr fanns d frutom ett jrnbruk, kvarn, ngsg med hyvleri, kolgrd, tegelbruk, trdgrd och plantskola. r 1920 kptes bruket av Stora Kopparbergs Bergslags AB och jrnhanteringen upphrde. Till egendomen hrde ven andelar i Dannemora gruvor. Den totala govidden utgjordes av omkring 33000 hektar, varav 22200 produktiv skog.

HERRGRDEN

Den ursprungliga herrgrden flyttades i slutet av 1600-talet till Vstland. Nuvarande huvudbyggnad uppfrdes av Charles de Geer 1757-58 som nkeste fr hustrun Charlotta Catherina Ribbing. r 1896 skedde en om- och tillbyggnad som gav huset ett totalt nytt utseende. 1961 genomfrdes en radikal ombyggnad som tergav huset sin tidigare 1700-tals exterir. I nedre vningen r en del av den ursprungliga inredningen bevarad. Till herrgrden hr tre flygelbyggnader, varav den vita r uppfrd omkring 1700. De tv falurda uppfrdes under andra hlften av 1600-talet. Herrgrdens byggnader r idag privatgda.

Herrgrden


KLOCKSTAPELN

I herrgrdens nrhet str det r 1736 uppfrda klocktornet med ljusmlad panel och barockhuv. Det mekaniska urverket med enbart timvisare renoverades senast i mitten av 1900-talet. Tornets kraftiga ringklocka styrde med fyllig, djup klang till arbete och vila. Under sommaren i brjan av frra seklet ljd klockan 07.oo, 8.30, 09.oo, 13.oo 14.oo och 19.oo. P vintern var frmiddagstiderna ofrndrade. Under eftermiddagen ringde klockan 12.oo, 13.oo och vid mrkrets inbrott.

Klocksplen


SPANNMLSMAGASINEN OCH ISKLLAREN

Utmed alln frn herrgrden mot ladugrden str tv strre spannmlsmagasin. Det i slaggsten r uppfrt 1842. Det rdmlade timmermagasinet byggdes omkring r 1850. Det vita var gratialmagasin. Dr kunde bruksanstlldas lner hmtas in natura. Sjuka och behvande tilldelades materiellt std. Snett emot magasinen finns en i sten uppfrd iskllare (dtidens kylskp).

Spannmlsmagasinet och Iskllaren


ARKIVBYGGNADEN

Mellan herrgrden och magasinen ligger brukets gamla arkivbyggnad, uppfrd 1828. Idag ndrad till kapell fr gudstjnstbruk. I nrheten ligger ett fyrkantigt, rektangulrt stenblock med inskriptionen CDG EWvH och drunder Ao 1792. Bokstverna ska tydas: Charles De Geer, Eleonora Wilhelmina von Hpken Anno 1972.

Arkivbyggnaden


BRUKSKONTORET

Vid bruksdammens norra del ligger det gamla brukskontoret som fram till 1910 var snickeriverkstad. Efter Stora Kopparbergs Bergslag AB:s kp av Strmsbergs bruk 1920 anvndes huset som kontor till fretagets lantbruks- och skogsfrvaltning. Idag finns hr bl a Caf Strmsberg. Under en period anvndes den vita flygelbyggnaden vid herrgrden som brukskontor.

Brukskontoret


KOLHUSEN

Av sammanlagt tta kolhusen i masugnens nrhet terstr tv vlbevarade. Det vitputsade mindre uppfrdes 1854. Det strre i tr ngra r drefter restaurerades senaste gngen i brjan av 2000-talet och r nu ett av f bevarade kolhus i denna storlek. Tillsammans kunde de tv rymma mer n 7 000 m3 kol, som anvndes i hammarsmedjan. Av vriga sex kolhus terstr ett vitt lngs Industriminnesvgen, idag ndrat till verkstad/frrd. Hopbyggda och parallellt med husets lngsida fanns ytterligae tre. Vinkelrtt mot kortsidorna mot nordost lg ytterligare tv. Samtliga var hopfogade till en helhet. De sex byggnaderna frsg masugnen med trkol. Nr jrnvgen kom till Strmsberg drogs ett stickspr in i dem.

Kolhuset


ROSTUGNARNA

Nedanfr masugnen finns idag endast rester kvar av de tv rostugnar som hade uppfrts 1849 respektive 1882. Skorstenarna revs r 1933. Hr upphettades malmen fr att driva ut svavel, fosfor, arsenik och andra froreningar. Processen gjorde malmen sprd innan den krossades (bokades) och frdes till masugnen.
Rostungnarna


MASUGNEN

Med hjlp av bl a trkol smltes malmen i masugnen till tackjrn, som formades till lnga limpliknande s k gs p c:a 4 m eller fyrkantiga tackjrnsstycken s k galtar p ungefr 25 x 25 x 5 cm. Nuvarande masugnshus ldsta delar uppfrdes 1723 och ombyggdes 1754 samt frbttrades ren 1852 och 1882. r 1916 revs masugnspipan helt ned p fem dagar och murades upp igen p tjugofyra dagar. I den nya masugnen blste man ungefr 5000 ton tackjrn per r. Detta kan jmfras med brjan av 1800-talet d man endast uppndde 140 ton per r. Ugnen togs ur produktion 1920. Husets yttre delar renoverades i brjan av 1980-talet.

Masugn


HAMMARSMEDJAN

I hammarsmedjan frdlades sprtt tackjrn frn masugnen till segt stngjrn. Den frsta smedjan uppfrdes under ren 1643-45 med en s k fransk hammare och s smningom infrdes vallonsmide d.v.s. med bde smlthrd och rckhrd. Den gamla vallonhrden fanns kvar nda fram till 1902 och ansgs d som den ldsta i Uppland. r 1698 brann den gamla hammarsmedjan ned. Nuvarande smedja uppfrdes i slaggsten och tegel 1833. r 1903 gick bruket ver till lancashiremetoden. Fyra hrdar och en koltornsvllugn installerades. Vidare flyttades en nghammare frn Ullfors fr att anvndas som rckhammare. Dessutom fanns en slthammare och en hopslagningshammare frutom den frn Vstland flyttade mumblingshammaren. Den senare hammaren utbyttes 1917 mot en ny. Hammarna drevs bde av nga och av vattenkraft. Produktionen upphrde 1920. Smedjans yttre genomgick en renovering i brjan av 1980-talet. Brukets klensmedja r sammanbyggd med hammarsmedjan. Efter en ombyggnad 1880 inrymdes hr en mekanisk verkstad.

Hammarsmedjan


LABBYT

Hammarsmeder och medhjlpare arbetade i tv lag per hrd och gick i skift (s k turnej) dygnet runt. Skiftens lngd varierade ver tiden och kunde vara mellan tre och sex timmar. Smidesarbetet pgick frn tidig mndag morgon till lrdag eftermiddag. Sndagar och helger var fria, men en frn varje hrd hade jour fr att finjustera eller reparera hrden till pfljande arbetsveck. I veckorna gick de vanligen inte hem mellan skiften utan sotiga, svettiga och i arbetsklderna vilade de ut p halmmadrasser i labbyts enkla sngar av hopslagna brdor. Strmsbergs bruks sista labby frn 1906 r det mindre vita huset nedan hammarsmedjan mellan rda kolhuset och Tmnarn.

Labbyt


VGHUSET

Mitt emot kvarnen ligger vghuset uppfrt i mitten av 1800-talet. Hr vgdes det jrn som skulle fraktas till brukets utlastningshamn vid Snatrabodarna. Frn 1874 skeppades jrnet sommartid med prmar och vintertid med sldar till UGJs station Tierp. Frn och med vintern 1916 skedde transporterna frsksvis med tg frn Strmsberg sedan egen jrnvg anlagts.

vaghus


BRUKSDAMMEN

Allt sedan brukets tillkomst utgjorde transporterna av varor till och frn bruket en klla till stora svrigheter. Sedan jrnvgen Uppsala-Gvle byggts kunde malmtransporterna frn Dannemora, som alltid gtt med hstforor, frenklas genom att en hamn uppfrdes i bruksdammen. I maj 1874 drog ngslupen Strmsberg den frsta malmprmen frn kajen i Skmsta/Tierp. I andra riktningen gick stngjrn. Till kajen i Fors, vster om Tierp, sndes tackjrnsgs frn massugnen fr vidaretransport med hst till bruket i Ullfors. Prmtrafiken upphrde, nr jrnvgen kom till bruket 1917. Dockan p holmen i bruksdammen anvndes fr reparation och underhll av prmar och bogserbt. Vid inloppet finns delar av fundamenten till infarten kvar.

Bruksdammen


JRNVGEN

Trots prmledens frdelar kvarstod svrigheterna med transporter. Leden var grund och krvde underhll. Den frs p vintern. Omlastningarna mellan prm och jrnvg blev dyra. Drfr upprttades en plan och kostnadsberkning fr att anlgga en normalsprig jrnvg mellan Tierp och Strmsberg. Koncession beviljades. Den nstan 10 km lnga banan ppnades 1917. Drygt 1,5 km stickspr byggdes i bruket. Idag syns banvallarna till de rivna kolhusen och malmbacken. Spren gick bl a p de stora U-formade betongfundamenten. Fr att komma till den nybyggda ngsgen anlades bgbron ver Tmnarn. I och med att jrnproduktionen lades ned 1920 blev trafiken olnsam. Persontrafiken avvecklades 1931 och godstrafiken 1941. Spren revs 1945.

Jrnvgsbron


KVARNEN/SNICKARVERKSTADEN

Nuvarande kvarn byggdes i mitten av 1800-talet,. Senare frlngdes huset fr att ven inrymma hammarsmedjans blsmaskin (1903) och ny snickarverkstad. Redan innan bruket anlades fanns i Strmsberg en mjlkvarn som tillhrde bnderna i Dorkarby. Mellan Wervier (den frste bruksgaren) och bnderna frdes lnga processer om rtten att hlla kvarn i Dorkarby strm. r 1648 brann den gamla kvarnen och en ny uppfrdes p annat stlle i strmmen. Redan i april 1720 gavs bnderna i stra Vad rtt att i evrderlig tid gra sin husmld vid kvarnen. Ett kontrakt frn 1885 frnyade uppgrelsen.

Kvarnen och snickarverkstaden


VATTENSGEN

Sgen, som drevs med vatten, byggdes 1860. Den hade tv ramar, kant- och hyvelverk. Kapaciteten var 10000 15000 timmer per r. Fram till att ngsgen byggdes 1911 sgades timmer fr brukets behov. Drefter hade bnder i exvis stra Vad rtt att i evrderlig tid utan ersttning sga sitt husbehovstimmer hr.

Vattensgen

NGSGEN

ngsgen, som r ett av Upplands lngsta trhus, uppfrdes 1911 och var i funktion till 1961. I ett intilliggande maskinhus finns ngmaskinen bevarad. Sgen hade tre dubbelramar, kantverk, kap-, list- och klyvsgar, spnhyvel samt hyvelverk. Kapaciteten var 100000 timmer per r. Idag ryms hr ettskogsbruksmuseum, som dokumenterar skogshuggarnas, kolarnas och timmerkrarnas vardag, hjlpmedel och villkor. Museet inrymmer ocks landets strsta lghornssamling med tillhrande kkar. lgarna r skjutna p mark tillhrig Stora Kopparbergs Bergslags ABs skogsfrvaltning i Strmsbergs bruk. Samlingen gjordes i ordning under skogsfrvaltare Gsta Friebergs (1936-1954) tid.

ngsgen


KOLGRDEN

I nrheten av ngsgen lg kolgrden. S lnge produktionen var igng kolades bde s k sgbakar och kolved frn skogen. Den sista stora milan tndes 1958. Fr att visa hur arbetet kring milor bedrevs kolas hr sedan 2003 en mindre resmila och en kolarkoja har byggts. Den nutida kolningen brjar fredag morgon fre tredje lrdagen i augusti och slutar vanligen fyra till fem dagar senare.

Kolgrden


SMEDSBOSTDERNA

Av den ursprungliga 1600-tals bebyggelsen finns inget kvar. Den bostadsbebyggelse i putsad slaggsten man idag kan se sder om bruksdammen har uppfrts frn 1789 och trettio r framt. Husen r moderniserade fr en- eller tv familjer. Ursprungligen innehll de flera lgenheter, vanligen ett rum och kk eller bara kksrum. Bakom smedsbostderna ligger fhusgatan med fhus fr de boendes gris, kanske hns, ngon ko eller fr. Lngre bort utbreder sig en bebyggelse frn tiden runt sekelskiftet 18-1900. Inom bostadsomrdet finns ocks de gamla skolhusen kvar. I Strmsberg har ocks funnits vrdshus, lanthandel, post, stationshus och lnsman.

Smedsbostder


BAGARSTUGAN

Bagarstugan r uppfrd omkring 1850. Den renoverades 1982 av StoraEnso AB t Strmsbergs Bruksgille och anvnds av gillet fr bakning av bl a Strmsbergsbrdet. Privatpersoner kan hyra bagarstugan fr bakning av brd i vedeldad ugn. Stugan r ofta fullbokad frn brjan av oktober till brjan av december. Baka eget brd framfr allt till jul hr till mngas tradition. Ursprungligen inrymde huset ven brukets gemensamma tvttstuga. Den gamla torkvinden p vre plan r ombyggd till samlings- och mteslokal.

Bagarstugan


SEVRDHETER NRA BRUKET

Trollgrytan, r en jttegryta som ligger nra vgen mellan Domarbo och Fransng. I folktron ansgs det medfra tur att lmna en slant som offergva i jttegrytor. De hr grytorna skapades under istiderna. Lsryckta mornblock skljdes med i det framforsande smltvattnet tillsammans med grus och smsten. Allt hamnade slutligen p glacirens botten. Dr kilades blocket fast i en grop eller spricka i berget. Kraften i smltvattnet fick stenen att rotera. Med tiden bildades grytan. I Trollgrytan ligger den slta, ggformade lpstenen kvar.

 

En bit in i skogen lngs Hemmingsbovgen och inte lngt frn bruket ligger tv sgenomspunna kllor. Den ena Ruddavskllan, var frn brjan en mindre vattensamling (dav). Rudor som ocks var en matfisk hll vattnet rent. Kllan frsrjde tidigare stora delar av Strmsbergs bruk med dricksvatten. Det var s gott och rent att ocks herrgrdsfolket lt hmta sitt vatten hr. Idag syns bara en brunnsring i betong. P 1940-talet byggdes ett pumphus. Vattenledningar drogs fram till bruket. Dammen fylldes igen. Idag finns bara ett dike kvar fr avrinning av verskottsvatten. Bruket har idag kommunalt vatten.

Den andra – surbrunnen Kyrkmyrskllan, r knd sedan lnge som offerklla. Enligt folktron kunde vattnet bota i stort sett alla sorters skrpligheter och kommor hos den som offrade en slant. Kyrkobeskare frn lngre bort n Strmsbergs bruk kunde passera Kyrkmyren och via Norrby n Tolfta kyrka Innan besket i kyrkan. Slkte de kanske trsten vid kllan och offrade en slant fr vlgng. Frn tid till annan har skattskare rensat kllan frn offergvor. Surbrunnar har kolsyrehaltigt vatten med hg jrnhalt och bubblar litet.

VRIGT

Strmsbergs bruk i Norduppland r fyllt av svensk filmhistoria. Frutom Den goda viljan som gjort succ vrlden ver har Vndkorset och rysaren Damen i svart spelats in hr.