Från tiden då järnbruket var i drift finns det endast två kolhus kvar. De 6 st. kolhus som stod närmast masugnen är alla utom ett rivet och är numera garage, dessa 6 kolhus försörjde masugnen med kol. Kolhus nr 2 står nere vid smedjan och är en av de få kolhus som finns kvar i ursprunglig skick. Det byggdes i mitten av 1800-talet och skulle förse smedjan med kol. Kolhuset består av två delar, ena delen är byggd i slaggsten men då den inte räckte till att försörja smedjan byggdes det på en del till i trä. För att fylla upp den röda delen av byggnaden gick det åt närmare 70 kolmilor á 150 kubik ved/mila och för att köra fram det från skogen blev det det närmare 1500 kolryssar som rymde 4 kubik kol vardera, och det var bara ett kolhus! När man kom till bruket var det inte bara att köra upp till kolhuset och tippa av det, nej man måste få det besiktigat först. Kol är känsligt och klarar inte längre transporter och därför kolade man i en radie om en mil runt bruken. Var det stora bitar av kol och mycket blev det bra betalt, dåligt kol som var smått eller mycket kross blev det dåligt i kassan. De gamla kolarna hade sina knep, de luftade upp kolet för det skulle se mycket ut och såg till att det finaste bitarna låg överst men förmännen visste om de flesta knep och visste hur de skulle göra.

Kolhuset har genomgått en renovering de senaste två åren (2007-2008). Man började med körbron upp till vita kolhuset som höll på att rasa samman, på våren -08 upptäcktes kraftiga röt- och insektsskador på de bärande delarna inne i röda kolhuset och man blev tvungna att omedelbart påbörja reparationsarbete för att inte kolhuset skulle rasa ihop. Under vintern 08-09 har en arbetsfirma arbetat med renoveringen som har varit både tungt och slitsamt, närmare 18 ton trämaterial har bytts ut. Mycket jobb har gjorts med yxa och såg och att det ska se så tidsenligt ut som möjligt. Arbetet har skett på hög höjd, omkring tio meter, och många tunga lyft har gjorts för att få allt på plats, ibland har det varit bjälkar som vägt närmare 300 kg.
Den invändiga gamla körbron, där det tonvis med kol har körts på, har delvis återställts och man kan se hur det såg ut en gång i tiden.

Tack vare bidrag från länstyrelsen har Stiftelsen Strömsbergs industriminne kunnat genomföra detta arbete och en värdefull byggnad är räddad.

                             
                                            Arbetare vid bygget av det röda kolhuset