Tämnarån som kanotled

Från styrgruppens möte 27/11

Vi beräknar få i samtliga bryggor i Tämnarån innan paddlingssäsongen startar 2020. Ett bekymmer kan bli förbudet att röra upp för mycket bottenslam i ån vid arbetet. Vi undersöker hanteringen av detta.
Förslag till skötselavtal godkändes. Fortsatt arbete sker, innan dokumentet undertecknas av parterna.
Fortsatt oklarhet råder med vissa markägare om tillstånd för bryggor.
Om vädret tillåter ska undersökning om förröjning av bryggplatser, mm företas innan årsskiftet.
Intresset från styrgruppen att ev. hyra ut kanotkärror var svagt.
Januarimötet (ti 14) kommer att ägnas åt bl.a. ideella insatser, kulturvärdeinventering längs ån, skyltning, informationsmaterial, ambassadörsutbildning, m. fl.

 

 

Intressanta lämningar kring Tämnarån

På paddlingssträckan Strömsbergs bruk – Västland – liksom på en del andra etapper – måste vissa partier passeras landvägen. Vi undersöker intressanta ev. historiska lämningar, naturvärden och annat som kan locka till besök under ”landvandringen” med kanoten och göra arrangemang kring dessa.

Har du tips om detta – hör av dig till Samarbetskommittén!

Kanske en röjning kring och upprustning av denna gamla tegelbruksugn belägen invid åstranden vore möjlig och då kunna vara intressant att bese vid färden på vatten eller till lands.

 

 

Kanotled delsträcka Strömsbergs bruk – Västland.

 

1

2

3

4

5

6

 

Text till bilderna ovan:

  1. Efter ilägg av kanoten under gamla järnvägsbron – en ganska lugn paddling norrut.

2 o 3. Här väntar Tegelverks- och Braxenströmmarna! Den djärve paddlaren tar sig kanske igenom. För andra finns bryggor på ömse sidor strömmarna för att ta upp kanoten och passera landvägen.

  1. En del växtlighet måste röjas för att göra framkomlighet vis paddling möjlig.

 

  1. Vid Bolstabron anläggs en upptagningsbrygga och man får ta sig landvägen förbi kraftverket i Västland – 6.

 

Se bilder från förstudierna sommaren 2015 nedan.

Karta Tämnarån med bilder

 

 

Tämnarån som kommunikationsled – lite historik.

Kanske kan ån ”återupplivas” något genom vårt projekt och våra gemensamma insatser. Att ån historiskt sett haft stor betydelse som vattenled framgår av en del tidningsklipp, som I Helander gjort. De mesta är saxat ur tidningen ”Tierpsposten”.

Okt. 1890 – Man undersöker om ”kanalen” Strömsbergs bruk – Fors via sluss kan förlängas till Husbyborg. Därifrån skulle pråmarna dras till Ullfors på det s.k. spårvägssystemet.

Aug. 1895 – Tankar finns att göra ån farbar för ångbåtstrafik längre söderut till sjön Tämnaren. Båtar skulle då kunna gå ända till Östervåla och Harbo.

Febr. 1901 – Det föreligger stora problem med översvämmad mark höst och vår kring Tämnarån (”Tierpsån”) i området Fors – Strömsberg bruk. Flera hundra ha jord anses via vattenreglering kunna användas till jordbruksmark i stället för som nu enbart till obrukbart starrgräs.

Sept. 1907 – I en artikel om Strömsbergs bruk noteras att brukets ägare Wachtmeister inrättat ångbåtsfart med transport av malm, järn, virke, mm på ”Tierpsån”.

Juli 1908 – Nykterhetsorganisationer har firat midsommar i Strömsbergs bruk. Transport skedde på ån i lövad ångbåt och pråmar från Fors gård till bruket på greve Wachtmeisters bekostnad.

Jan.  1912 – Här dyker namnet ”Tämnarån”  upp för första gången i en tidningsartikel ”Sjöfarten på Tierpsslätten”. Ån beskrivs som ”seglingsled” och att flottningsd:o skall uppföras.

Febr. 1914 – Strandägare kring ån kallas till möte för diskussion/information ang. iordningsställande av flottled från Strömsbergs bruk till havet (Holmens bruk).

Vid en senare upptecknad levnadsbeskrivning: ”Sågverket i Strömsberg slukar massor av timmer, och efter vägarna gå långa rader av järn, trä- och kolforor. Det är åren före världskriget, de lyckligaste åren i vårt liv”.

1958 – En tidningsartikel med rubriken ”När Tierp var hamnstad”.
För 50 år sedan kunde man färdas med ångbåt från kajen i Tierp till Strömsberg och uppströms till Fors. Ångbåten hette Svane-Nisse och tidigare gått på Ångermanälven. Bruket köpte båten för bogsering av pråmar lastade med malm, tackjärn och kol. På söndagar kunde båten hyras för utflykter.
En annan ångbåt var ”Strömsberg”.

Dessutom finns ett antal tidningsartiklar om såväl järnvägs- som landtrafik, person- och varutransport samt postgång, mm. till och från bruket.