Sista bryggan för kanotleden
I och med att bryggan söder om Gillbergabron är plats avslutas projektet. Nu kan man paddla från bryggan i Annedal till dammen i Karlholm.
Kanotpaddling i Tämnarån
Här nedan presenteras 2 turer med utgångspunkt från Strömsbergs bruk.
Tur 1. Norrut.
Lägg i kanoten från bryggan norr om kraftverket.
Efter någon km:s färd strax innan Tegelverksströmmen finns en brygga på åns östra sida. Ta upp kanoten där. Gå landvägen – antingen den gamla jordbruksvägen eller stigen läng åns västra strand.
Bortom Braxenströmmen finns en brygga. Lägg i kanoten där. (Den djärve kanotisten kan naturligtvis paddla genom de båda strömmarna.)
I Vad finns en brygga. Ta upp kanoten där och gå landvägen c:a 600 m till nästa brygga i Vad (åns östra strand).
Lägg i kanoten där och paddla fram till bryggan norr om träbron vid Bolstan (västra stranden).
Vill du fortsätta norrut – ta landvägen! Bortom bron mot Skärplinge finns en brygga att lägga i kanoten för fortsatt paddling till Karlholm.
Tur 2. Söderut (motströms)
Lägg i kanoten vid bryggan badet.
Efter någon km:s paddling finns en brygga på åns östra strand. Där finns också en rastplats.
Du kan – utan att lyfta kanoten – paddla vidare.
Efter att ha passerat under bron i Tolfta finns en brygga vid en rastplats med grill, rastbord, vindskydd och toalett.
Paddla vidare söderut. Vid Gillberga finns på östra sidan vid gångbron en brygga. Lyft kanoten där och lägg i för fortsatt färd från bryggan söder om bron.
Vid Skämstabron finns en brygga med rastplats (västra sidan).
Paddla vidare till Fors. En brygga finns norr om stenbron, som du lyfter kanoten från och landvägen passerar bron. Söder om denna ser du nästa brygga att fortsätta vattenvägen.
I Torslunda finns efter passage underhängbron en brygga med rastplats.
Fortsätt på vattnet till bryggan vid Tierps kyrka (under landsvägsbron) på västra sidan.
Här kan du återvända vattenvägen norrut åter till Strömsbergs bruk.
Vill du fortsätta söderut – lyft kanoten och ta dig landvägen till Dammen Ullfors.
Det är en mycket enklare väg att ta kanoten landvägen till Annedal (där kanotleden har sin början) och paddla till Ullfors.
Trevlig paddling!
Historik – Tämnarån som kanotled
Tanken på att rusta upp Tämnarån som paddlingsbar kanotled väcktes i Strömsbergs bruks Samarbetskommitté under 2014-15. Idén förankrades i möten med Fyra Bruk, där grupperna från Karlholm och Ullfors anmälde intresse för projektet. Representanter från Tierps kommun (Kultur och Fritid) samt från Upplandsstiftelsen knöts också till detta.
Under 1970- och -80-talen var Tämnarån en ”officiell” kanotled. På den drygt 5 mil långa ån från källan sjön Tämnaren i söder till utloppet i norr vid Dammen i Karlholm och havet fanns rastplatser, ställen för iläggning och upptagning av kanoter och markerade landvägar för att ta kanoten omvägar kring vissa hinder i vattnet.
Under senare år har endast sträckan Tierp – Strömsbergs bruk haft denna status och då under överinseende av Tierps kommun.
De fem ovan nämnda organisationerna beslöt att göra en förstudie av åns beskaffenhet, för att på så sätt få en uppfattning om möjligheterna att ordna en kanotled längs hela ån. Vi erhöll ekonomiskt bidrag från LONA (Lokala Naturvårdssatsningen). Det praktiska arbetet utfördes av ideella krafter från deltagande organisationer.
Man kunde då konstatera följande:
- Vattendjupet i ån varierar med årstid och nederbörd men är generellt ganska lågt.
- Åstränderna är på flera håll höga och svåra att lägga i kanoter från och ta upp farkosterna.
- Växtligheten är frodig på många ställen både vid stränder och i åfåran.
- Vissa sträckor är också tätbevuxna med flytbladsväxter.
- Hinder förekommer i form av dammar, broar och kraftverksbyggen.
- På flera håll finns strömmar med hastigt forsande vatten och klippblock strax under den brusande vattenytan.
- På många ställen flyter ån brett och lugnt med avkopplande paddling som följd.
Parterna beslutade att gå vidare med projektet, där Ullforsgruppen ersattes av Månkarbo IF. Ekonomiskt bidrag fick vi från Leader Nedre Dalälven. En styrgrupp med representanter från deltagande organisationer tillsattes. En konsult/administratör anställdes. Ideellt arbete utfördes enligt ovan av parternas medlemmar.
Ett 20-tal flytbryggor inköptes från en lokal producent Marinbastun i Söderfors. Bryggorna placerades ut på platser efter ån för lyft och iläggning av kanoter.
Med samma syfte lades också en handfull egentillverkade bryggor i ån (material från kommunens avlagda badbryggor användes).
Från och till flera av bryggorna finns möjligheter att ta sig fram landvägen förbi hinder i ån.
Rastplatser med stabila bord och bänkar ordnades. En del utrustades också med grillar. I anslutning till några platser anlades enkla P-ytor för fordon. Ett vindskydd av trä byggdes på Tolfta rastplats. Där finns också en torrtoalett. Livbojar finns vid varje bryggplats.
Informationsmaterial trycktes och finns både som anslagna skyltar, i broschyrform och på sociala medier.
Paddlingen ger fantastiska naturupplevelser. En häger står blickstilla i väntan på att hugga sig en fisk. Kanske hörs tranparets ödliga skrin från våtmarksområdet kring ån. Ljumma sommaraftnar kan du höra näktergalens koloristiska sång från alsnåren. Ett rådjur smyger sig ner för att släcka törsten med åvatten. En bäver gnager intensivt på en trästam. Tusentals gracila och färggranna insekter svävar över vattenytan, som då och då bryts av en fisks glada språng. De mäktiga palissadliknande alstammarna bildar på vissa strandområden en ogenomtränglig mur.
Vi strandhugg kan man ta del av de gamla vallonbrukens historiska, industriella och socioekonomiska ”lämningar” i form av industribyggnader, bostäder, husbyggen, museer och mycket mer.
Lämningar från forntid bl. a. runstenar, domarringar och gravfält finns i åns dalgång.
Här möts du också av levande samhällen med möjlighet att njuta av nutida konst, kaffe och hembakt bröd från caféer, hyra kanoter eller sträcka på paddlingströtta ben på de många mjuka skogsstigarna i åns närområden.
Nu har alla kanotister – åtminstone deras flytetyg – gått i vinteride.
TACK för en fin paddlingssäsong!
Gå in digitalt på NATURKARTAN (Upplandsstiftelsen) för att få mera information om Tämnarån som kanotled.
Sista bryggan ilagd!
I och med att denna brygga vid Braxenströmmen lagts i är nu delsträckan/kanotleden Strömsbergs bruk – Bolstan klar.
Bryggorna i Tämnarån kommer snart att var på plats. För Kommitténs del lades i veckan i två bryggor i Vad samt ”slutbryggan” i Bolstan. Bryggan nedom kraftverket är sedan tidigare i-lagd. Badbryggan kommer att sjösättas inför badsäsongen. Så fort vi fått klart med strandskyddet, lägger vi också i de sista två bryggorna vid Braxen- och Tegelbruksströmmarna. Så fort vi fått klart med strandskyddet, lägger vi också i de sista två bryggorna vid Braxen- och Tegelbruksströmmarna.
Fösta bryggan ilagd
Repr. från Marinbastun demonstrerade iläggning av bryggor för kanotleden på Tämnarån inför ett 10-tal medarbetare i projektet.
Nu är alltså första bryggan med landgång på plats nedom Dammen i Ullfors. Så återstår ”bara” 18 ytterligare bryggor att lägga i.
För vår del i Strömsbergs bruk ska 6 bryggor sjösättas. Vi räknar med, att detta ska ske under maj månad. Ett antal rastplatser kommer också iordningsställas.
På vår sträcka fram till Bolstan finns inga rastplatser, men fikastunder kan naturligtvis avnjutas vid bryggorna.
Intressanta lämningar kring Tämnarån
På paddlingssträckan Strömsbergs bruk – Västland – liksom på en del andra etapper – måste vissa partier passeras landvägen. Vi undersöker intressanta ev. historiska lämningar, naturvärden och annat som kan locka till besök under ”landvandringen” med kanoten och göra arrangemang kring dessa.
Har du tips om detta – hör av dig till Samarbetskommittén!
Kanotled delsträcka Strömsbergs bruk – Västland.
Text till bilderna ovan:
- Efter ilägg av kanoten under gamla järnvägsbron – en ganska lugn paddling norrut.
2 o 3. Här väntar Tegelverks- och Braxenströmmarna! Den djärve paddlaren tar sig kanske igenom. För andra finns bryggor på ömse sidor strömmarna för att ta upp kanoten och passera landvägen.
- En del växtlighet måste röjas för att göra framkomlighet vis paddling möjlig.
- Vid Bolstabron anläggs en upptagningsbrygga och man får ta sig landvägen förbi kraftverket i Västland – 6.
Se bilder från förstudierna sommaren 2015 nedan.
Tämnarån som kommunikationsled – lite historik.
Kanske kan ån ”återupplivas” något genom vårt projekt och våra gemensamma insatser. Att ån historiskt sett haft stor betydelse som vattenled framgår av en del tidningsklipp, som I Helander gjort. De mesta är saxat ur tidningen ”Tierpsposten”.
Okt. 1890 – Man undersöker om ”kanalen” Strömsbergs bruk – Fors via sluss kan förlängas till Husbyborg. Därifrån skulle pråmarna dras till Ullfors på det s.k. spårvägssystemet.
Aug. 1895 – Tankar finns att göra ån farbar för ångbåtstrafik längre söderut till sjön Tämnaren. Båtar skulle då kunna gå ända till Östervåla och Harbo.
Febr. 1901 – Det föreligger stora problem med översvämmad mark höst och vår kring Tämnarån (”Tierpsån”) i området Fors – Strömsberg bruk. Flera hundra ha jord anses via vattenreglering kunna användas till jordbruksmark i stället för som nu enbart till obrukbart starrgräs.
Sept. 1907 – I en artikel om Strömsbergs bruk noteras att brukets ägare Wachtmeister inrättat ångbåtsfart med transport av malm, järn, virke, mm på ”Tierpsån”.
Juli 1908 – Nykterhetsorganisationer har firat midsommar i Strömsbergs bruk. Transport skedde på ån i lövad ångbåt och pråmar från Fors gård till bruket på greve Wachtmeisters bekostnad.
Jan. 1912 – Här dyker namnet ”Tämnarån” upp för första gången i en tidningsartikel ”Sjöfarten på Tierpsslätten”. Ån beskrivs som ”seglingsled” och att flottningsd:o skall uppföras.
Febr. 1914 – Strandägare kring ån kallas till möte för diskussion/information ang. iordningsställande av flottled från Strömsbergs bruk till havet (Holmens bruk).
Vid en senare upptecknad levnadsbeskrivning: ”Sågverket i Strömsberg slukar massor av timmer, och efter vägarna gå långa rader av järn, trä- och kolforor. Det är åren före världskriget, de lyckligaste åren i vårt liv”.
1958 – En tidningsartikel med rubriken ”När Tierp var hamnstad”.
För 50 år sedan kunde man färdas med ångbåt från kajen i Tierp till Strömsberg och uppströms till Fors. Ångbåten hette Svane-Nisse och tidigare gått på Ångermanälven. Bruket köpte båten för bogsering av pråmar lastade med malm, tackjärn och kol. På söndagar kunde båten hyras för utflykter.
En annan ångbåt var ”Strömsberg”.
Dessutom finns ett antal tidningsartiklar om såväl järnvägs- som landtrafik, person- och varutransport samt postgång, mm. till och från bruket.