{"id":112,"date":"2013-05-21T13:24:13","date_gmt":"2013-05-21T11:24:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/?page_id=112"},"modified":"2022-10-20T08:57:42","modified_gmt":"2022-10-20T06:57:42","slug":"historik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/?page_id=112","title":{"rendered":"Historik"},"content":{"rendered":"

J\u00e4rnet och skogen var det som en g\u00e5ng byggde upp Str\u00f6msbergs bruks storhet. H\u00e4r har folk bott och brukat jorden sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Det finns gott om sp\u00e5r fr\u00e5n g\u00e5ngen tid i form av fornl\u00e4mningar, bo- och gravplatser.<\/p>\n

Med vallonernas ankomst till Sverige \u2013 v\u00e4rvade hit bl a av framsynta f\u00f6retagsledare som Louis de Geer – tog ocks\u00e5 framst\u00e4llningen av st\u00e5ngj\u00e4rn fart. M\u00e5nga av invandrarna bosatte sig vid de norduppl\u00e4ndska bruken. H\u00e4r fanns ocks\u00e5 goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en kvalitetsst\u00e5lframst\u00e4llning \u2013 skogen, att framst\u00e4lla kol ur \u2013 vattnet fr\u00e5n T\u00e4mnar\u00e5n, som gav den n\u00f6dv\u00e4ndiga energin att bearbeta j\u00e4rnet \u2013 och s\u00e5 r\u00e5varan sj\u00e4lv, j\u00e4rnmalmen fr\u00e5n bl a gruvan i Dannemora.<\/p>\n

V\u00e4stlands bruks \u00e4gare Wellam Wervier k\u00f6pte mark kring Dorkarby str\u00f6m och fick 1643 privilegiebrev att bygga Str\u00f6msbergs bruk. H\u00e4r b\u00f6rjade tillverkas musk\u00f6tpl\u00e5t till S\u00f6derhamns gev\u00e4rsfaktori. 1695 arrenderade HG Enander bruket, som han senare kom att \u00e4ga tillsammans med V\u00e4stlands bruk. Under ryssh\u00e4rjningarna 1719 br\u00e4ndes det sistn\u00e4mnda ner. V\u00e4stlands smedja \u00e5teruppbyggdes 1721 och masugnen 1722. Smidet i V\u00e4stland avslutades 1902.\u00a0 Str\u00f6msberg klarade sig och \u00f6vergick 1734 i Charles de Geers p\u00e5 L\u00f6vsta \u00e4go. 1877 k\u00f6pte Axel Wachmeister Str\u00f6msberg, d\u00e4r st\u00e5ngj\u00e4rn tillverkades fram till 1920, d\u00e5 bruket s\u00e5ldes till Stora Kopparbergs AB. I samband med k\u00f6pet lades j\u00e4rnframst\u00e4llningen ner. \u00c5ngs\u00e5gen uppf\u00f6rd 1911, \u00e5terstod nu som enda industriell verksamhet. Dess produktionskapacitet uppgick till s\u00e5gade 100 000 timmer\/\u00e5r. Intill s\u00e5gen l\u00e5g kolg\u00e5rden. D\u00e4r kolades resterprodukter fr\u00e5n s\u00e5gen liksom fr\u00e5n skogsbruket i \u00f6vrigt. 1955 lades kolningen ner, och 1961 st\u00e4ngdes s\u00e5gen.<\/p>\n

Under 1980-talet s\u00e5ldes alla fastigheter av Stora Kopparberg. Numera \u00e4r alla hus privat\u00e4gda. N\u00e4stan alla gamla industribyggnader \u00e4gs av Stiftelsen Str\u00f6msbergs Bruks Industriminnen, som bildades 2003. Str\u00f6msbergs bruk \u00e4r det enda i Uppland, d\u00e4r alla komponenter typiska f\u00f6r ett vallonbruk och f\u00f6r bruksmilj\u00f6 under 1700- och 1800-talen \u00e4nnu finns bevarade<\/p>\n

\"forrnu\"<\/a>
Str\u00f6msberg f\u00f6rr och nu<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Lancashiresmedjan vid Str\u00f6msbergs bruk<\/span><\/b><\/p>\n

Delvis efter en intervju med Einar Sill\u00e9n gjord av Upplandsmus\u00e9et 1979.<\/p>\n

J\u00e4rnmalmen kom huvudsakligen fr\u00e5n Dannemora men ocks\u00e5 fr\u00e5n bl a Ramh\u00e4ll.\u00a0Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1874 till 1917 k\u00f6rdes malmen p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g till Tierp och d\u00e4rifr\u00e5n i pr\u00e5mar bogserade av b\u00e5t via T\u00e4mnar\u00e5n till Str\u00f6msberg. N\u00e4r Str\u00f6msberg fick j\u00e4rnv\u00e4g 1919 upph\u00f6rde b\u00e5ttrafiken och malmen kom med t\u00e5g till Str\u00f6msberg. Malmen lossades av en stor kran och lades p\u00e5 en vagn. I denna transporterades malmen till malmbacken, d\u00e4r den t\u00f6mdes ut i h\u00f6gar. Malmslagare bearbetade malmen till mindre stycken, vilka transporterades till rostugnen f\u00f6r att d\u00e4r uppv\u00e4rmas tillsammans med kolgas.\u00a0Efter rostningen (malmen fick en knottrig yta) krossades den till mindre bitar.<\/p>\n

D\u00e4refter h\u00e4lldes malmen tillsammans med kol i masugnen fr\u00e5n dess topp (\u201dkransen\u201d). Varm luft bl\u00e5stes in i den sm\u00e4ltande malm-kolmassan under c:a 12 timmar. Malmen befriades d\u00e4rigenom p\u00e5 syre, j\u00e4rnet kom att inneh\u00e5lla kol, viket gjorde det spr\u00f6tt. Tv\u00e5 dylika \u201dj\u00e4rnprodukter\u201d erh\u00f6lls d\u00e5 \u2013 tackj\u00e4rn och g\u00f6sj\u00e4rn.\u00a0Tackj\u00e4rnet vidaref\u00f6r\u00e4dlades i smedjan i Str\u00f6msberg medan g\u00f6sen anv\u00e4ndes till vallonsmide i Ullfors f\u00f6rst med b\u00e5t till Fors och d\u00e4rifr\u00e5n med h\u00e4st och vagn.<\/p>\n

B\u00f6nderna som var arrendatorer till bruket hade med i kontrakt att framst\u00e4lla tr\u00e4kol i kolmilor. Kolet transporterades till bruket i hjul- eller medf\u00f6rsedda stora korgar \u2013 \u201dkolryssar\u201d. Kolen var ofta starkt f\u00f6rorenad av sand och grus och m\u00e5ste tv\u00e4ttas. Detta skedde i ett vattenfyllt tr\u00e5g \u2013 \u201dvaskl\u00e5ren\u201d, d\u00e4r sand och grus, som var tyngre, sj\u00f6nk till botten medan den l\u00e4ttare kolen fl\u00f6t p\u00e5 vattnet.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 smidbart st\u00e5l m\u00e5ste det kolhaltiga tackj\u00e4rnet befrias fr\u00e5n det mesta kolet. Detta skedde i lancashireh\u00e4rden, d\u00e4r tackj\u00e4rn och kol blandades och sm\u00e4ltes. Till sm\u00e4ltan f\u00f6rdes luft, vars syre f\u00f6renade sig med kolet. D\u00e4rmed renades j\u00e4rnet, och avsvalnat och i degaktig form kunde det smidas via \u201dmumblingen\u201d \u2013 en vattendriven hammare \u2013 till mindre bitar \u2013 \u201dsm\u00e4ltstycken\u201d. Vid l\u00e5gt vatten ersattes \u201dmumblingen\u201d av en stor \u00e5nghammare, som kallades Karl XII.<\/p>\n

Lancashirej\u00e4rnet smiddes sedan ut till st\u00e5ngj\u00e4rn (Str\u00f6msbergs bruk enda \u201df\u00f6r\u00e4dlade\u201d j\u00e4rnprodukt).\u00a0I v\u00e4llugnen upphettades j\u00e4rnet till smidbart skick och bearbetades i r\u00e4ckhammaren till st\u00e5ngj\u00e4rn. Sista momentet var att sl\u00e4ta till produkten i sl\u00e4thammaren.<\/p>\n

Arbetsprocessen vid masugnar och smedjor p\u00e5gick fr\u00e5n tidig m\u00e5ndagmorgon till sen l\u00f6rdagseftermiddag. Under s\u00f6ndagen utf\u00f6rdes reparationer p\u00e5 ugnar, hammare, maskiner och verktyg.<\/p>\n

L\u00e4s hela intervjun i pappersform. Dokumentet finns hos Samarbetskommitt\u00e9n i Str\u00f6msbergs bruk!<\/p>\n

Historiska bilder (Klicka p\u00e5 bilderna f\u00f6r att se dem i st\u00f6rre format)
\n<\/strong><\/p>\n

Bild 1-10 Finkl\u00e4dda f\u00f6r fest
\nBild 11-20 Musik ska byggas utav gl\u00e4dje
\nBild 21-30 Fordon, fart , fl\u00e4kt<\/strong><\/p>\n