{"id":286,"date":"2013-06-03T15:27:11","date_gmt":"2013-06-03T13:27:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/?page_id=286"},"modified":"2022-10-20T09:07:05","modified_gmt":"2022-10-20T07:07:05","slug":"stromsbergs-skogsbruksmuseum","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/?page_id=286","title":{"rendered":"Skogsbruksmuseum"},"content":{"rendered":"\n\n\n\n
\u00d6ppettider<\/strong><\/td>\nI samband med arrangemang, se kalendarium. I \u00f6vrigt genom bokning hos Boka Uppland. \u00a0www.bokauppland.se<\/a><\/td>\n<\/tr>\n
Telefon<\/strong><\/td>\n0295-203 00 alt 070-5516282<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n

\"\u00e5ngs\u00e5g\"<\/a>
F.d \u00e5ngs\u00e5gsbyggnaden<\/figcaption><\/figure>\n

I den gamla \u00e5ns\u00e5gsbyggnad finns det ett skogsbruksmuseum d\u00e4r man visar skogsarbetarnas arbete, deras med tiden skiftande verktyg och hj\u00e4lpmedel, f\u00f6r\u00e4ndring av arbetsmetoder, ekonomi och levnadsstandard samt den kulturella och sociala verkligheten. Man skildrar \u00e4ven transportbehovet, flottningsledernas tillkomst i Norduppland samt samlar in livshistorier av de som arbetat inom skogsn\u00e4ringen.<\/p>\n

2003 p\u00e5b\u00f6rjades projektet ”Skogsmus\u00e9um Str\u00f6msberg” f\u00f6r att skildra skogsarbetarnas liv och levene. En intressegrupp bildades d\u00e4r Lars Nilsson var projektledaren och Gunilla Englund var experten inom museumverksamhet.
\n2005 den 20:e augusti p\u00e5 Skogens dag, kunde man inviga f\u00f6rsta etappen av museumet. Rustning av den \u00f6vre delen av s\u00e5gen har gjorts och sk\u00e4rmutst\u00e4llnig av de olika yrkesgrupperna visades plus deras arbetsverktyg.<\/p>\n

\"DCF<\/a>
\nI samband med Str\u00f6msbergsdagen som sker tredje l\u00f6rdagen i augusti s\u00e5 kolas det en mila p\u00e5 kolg\u00e5rden brevid Skogsbruksmuseumet.<\/p>\n

Projekt Skogsbruksmuseum Str\u00f6msberg \u00e4r under st\u00e4ndig utveckling. Skogsbruksmuseumet \u00e4r intresserade att komma i kontakt med m\u00e4nniskor som arbetat inom skogsn\u00e4ringen och vill ber\u00e4tta om hur det var f\u00f6rr att arbeta i skogen. Tar g\u00e4rna emot olika slags skogsredskap.<\/p>\n

\"DCF<\/a><\/p>\n

P\u00e5 Skogsbruksmuseumet finns det \u00e4ven en \u00e4lghornssamling.
\nMellan \u00e5ren 1936-1953 arbetade Skogsf\u00f6rvaltaren G\u00f6sta Frieberg att dokumentera alla \u00e4lgar som blev skjutna inom Stora Koppabergs \u00e4gor i Norduppland. Slaktvikt, \u00e5lder, k\u00f6n, plats, socken,\u00a0skytt, vikt, hudens vikt, d\u00e4r \u00e4lgen blev skjuten, antal taggar. Allt som man kunde dokumentera om \u00e4lgen skrevs ner.<\/p>\n

\"DCF<\/a><\/p>\n

\u00c4lghornssamling f\u00f6rvarades f\u00f6rst i den \u00f6stra flygeln vid herrg\u00e5rden fram till 1960 och flyttades sedan till Norrg\u00e5rden d\u00e5 flygeln skulle rivas. P\u00e5 vinden p\u00e5 Norrg\u00e5rden l\u00e5g \u00e4lghornen fram till mitten av 1990- talet d\u00e5 bl.a. Magnus Blanck tog intiativet och flyttade upp alla \u00e4lghorn till gamla \u00e5ngs\u00e5gen. F\u00f6rmodligen \u00e4r det en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta \u00e4lghornssamlingar med \u00f6ver 600 \u00e4lghorn.<\/p>\n

\"flygfoto\"<\/a><\/p>\n

Den gamla s\u00e5gen i Str\u00f6msberg, vattens\u00e5gen kallad, byggdes i mitten av 1800-talet. Den hade en kapacitet att s\u00e5ga 10 000-15 000 timmer \u00e5rligen. Sj\u00e4lva huvuds\u00e5gen f\u00f6r Str\u00f6msbergsverken l\u00e5g i Ullfors och hade en kapacitet p\u00e5 30 000-40 000 timmer\/\u00e5r. \u00c4ven i Hillebola fanns det en s\u00e5g. Men det fanns behov av en st\u00f6rre s\u00e5g f\u00f6r bl. a. export och 1911 uppf\u00f6rdes det det en ny s\u00e5g i Str\u00f6msberg som drevs med hj\u00e4lp av \u00e5ngkraft. Denna s\u00e5g hade en kapacitet p\u00e5 cirka 100 000 timmer\/\u00e5r.
\nS\u00e5gen i Ullfors och vattens\u00e5gen i Str\u00f6msberg anv\u00e4ndes d\u00e4refter till att s\u00e5ga byggnadstimmer och husbehovstimmer och s\u00e5gen i Hillebola lades ner.
\n\u00c5ngs\u00e5gen i Str\u00f6msberg hade 3 dubbelramar, kantverk, kap-, list och klyvs\u00e5gar, sp\u00e5nhyvel och hyvelverk.
\n\u00c5ngs\u00e5gen var det sista industriella verksamheten i Str\u00f6msberg och n\u00e4r s\u00e5gen lades ner 1961 tystnade bruket f\u00f6r alltid.
\nBrevid \u00e5ngs\u00e5gen fanns det \u00e4ven en kolg\u00e5rd som var i drift till 1955 men den allra sista milan kolades i april 1958 och det mesta av kolet blev kvar.<\/p>\n

\"DCF<\/a><\/p>\n

Historik:<\/strong><\/p>\n

Skogens utseende och betydelse har v\u00e4xlat under \u00e5rtusendens lopp.
\nFr\u00e5n b\u00f6rjan var skogen bostad, vedf\u00f6rr\u00e5d och skafferi f\u00f6r m\u00e4nniskorna. Men m\u00e4nniskan blev \u00e5kerbrukare, skogen svedjades och blev s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e5ker och \u00e4ng. Skogen \u00f6verutnyttjades f\u00f6r gruv- och glasindustrins \u00e4ndam\u00e5l och f\u00f6r vedbrand och f\u00f6r att g\u00f6ra kol och tj\u00e4ra. F\u00f6r 200 \u00e5r sedan var stora delar av v\u00e5rt land avskogat.
\nUnder medeltiden b\u00f6rjar handkraften, muskelenergin, p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den ers\u00e4ttas av en ny teknologi som utnyttjar vind- och vattenkraft. Det \u00e4r nu de egentliga ”s\u00e5gverkens historia” b\u00f6rjar. I Sverige som har gott om vattendrag med str\u00f6mmande vatten, var det framf\u00f6rallt vattenkraften som kom att tas i anspr\u00e5k, liksom n\u00e4r det g\u00e4llde malningen av s\u00e4d. Vattnet kunde ocks\u00e5 utnyttjas f\u00f6r transport b\u00e5de av timmer och det s\u00e5gade virket.
\nDen f\u00f6rsta svenska vattendrivna ”s\u00e5gkvarnen” som n\u00e4mns i skriftliga k\u00e4llor ligger i Forsvik, V\u00e4sterg\u00f6tland. Den finns uppptagen i Vadstena klosters jordebok 1447.Den f\u00f6rsta svenska kronos\u00e5gen anlades i Kalmar p\u00e5 Gustav Vasas befallning mellan 1525 och 1527.In emot mitten av 1700-talet introducerades de finbladiga s\u00e5garna och d\u00e4rmed intr\u00e4dde ett nytt skede i den nordiska tr\u00e4hanteringen. Fr\u00e5n den h\u00e4r tiden r\u00e4knar man med tillkomsten av exports\u00e5gar i egentlig mening. S\u00e5gverken gjordes st\u00f6rre med flera ramar och s\u00e5gblad. Antalet s\u00e5gblad och ramar var beroende av den vattenkraft som kunde utvinnas. S\u00e5gverksindustrin blev under detta \u00e5rhundrade en allt viktigare n\u00e4ringsgren i Sverige.
\nDen statliga skogslagstiftningen hade tidigare prioriterat j\u00e4rn- och glasbruks-hanteringen genom utarrenderingar av skogsallm\u00e4nningar. I och med s\u00e5gverkens allt st\u00f6rre betydelse som exportn\u00e4ring under1700-talet \u00e4ndrades ocks\u00e5 den statliga skogspolitiken. Nu blev s\u00e5gverkens r\u00e5varubehov b\u00e4ttre tillgodosett.
\nUnder 1800-talet intr\u00e4dde nya stora f\u00f6r\u00e4ndringar inom s\u00e5gverksindustrin. Problemet med vattenkraften var, att man inte kunde bem\u00e4stra de st\u00f6rre vattendragen utan var h\u00e4nvisade till mindre och medelstora vattendrag. I dem var vatten tillf\u00f6rseln oj\u00e4mn vid olika \u00e5rstider och en kontinuerlig drift var sv\u00e5r att \u00e5stadkomma. \u00c5ngmaskinen som konstruerats \u00e5rhundradet tidigare, togs nu i bruk inom s\u00e5gverks-n\u00e4ringen. Det f\u00f6rsta patentet p\u00e5 ett med \u00e5ngmaskin drivet s\u00e5gverk utf\u00e4rdades 1793 i England. Den f\u00f6rsta \u00e5ngs\u00e5gen i Sverige uppf\u00f6rdes 1849 i Tunadal och under senare delen av 1800-talet anlades allt fler \u00e5ngs\u00e5gar.<\/p>\n

Skogsmuseer i samverkan<\/a><\/h1>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00d6ppettider I samband med arrangemang, se kalendarium. I \u00f6vrigt genom bokning hos Boka Uppland. \u00a0www.bokauppland.se Telefon 0295-203 00 alt 070-5516282   I den gamla \u00e5ns\u00e5gsbyggnad finns det ett skogsbruksmuseum d\u00e4r man visar skogsarbetarnas arbete, deras med tiden skiftande verktyg och hj\u00e4lpmedel, f\u00f6r\u00e4ndring av arbetsmetoder, ekonomi och levnadsstandard samt den kulturella och sociala verkligheten. Man skildrar … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dSkogsbruksmuseum\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-286","page","type-page","status-publish","hentry"],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-23 00:16:10","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/286","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=286"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/286\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3115,"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/286\/revisions\/3115"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=286"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}