{"id":301,"date":"2013-06-03T16:45:20","date_gmt":"2013-06-03T14:45:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/?page_id=301"},"modified":"2023-07-05T10:48:40","modified_gmt":"2023-07-05T08:48:40","slug":"bruksvandring","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/?page_id=301","title":{"rendered":"Bruksvandring"},"content":{"rendered":"

\"Karta<\/a><\/p>\n

HISTORIK<\/b><\/p>\n

Welam Wervier f\u00f6rv\u00e4rvade i slutet av 1630 ett hemman i Dorkarby by. H\u00e4r vid Darkarby str\u00f6m ville han anl\u00e4gga ett nytt bruk f\u00f6r tillverkning av musk\u00f6tpl\u00e5t till S\u00f6derhamns gev\u00e4rsfaktori. Mellan \u00e5ren 1643-45 byggdes en masugn och en hammare. Omkring 1652 b\u00f6rjade bruket kallas f\u00f6r Str\u00f6msberg. \u00c5r 1695 utarrenderades bruket till Hans Gabriel Enander som s\u00e5 sm\u00e5ningom blev \u00e4gare till Str\u00f6msbergs och V\u00e4stlands bruk. Under \u201dryssh\u00e4rjningarna\u201d sommaren 1719 br\u00e4ndes V\u00e4stlandsbruk ned. Str\u00f6msberg kom att skonas. \u00c5r 1734 s\u00e5ldes bl a Str\u00f6msberg till Charles de Geer p\u00e5 L\u00f6vsta, en \u00e4garepok inleddes som kom att r\u00e4cka \u00e4nda till 1877. Det \u00e4r under denna tid som de centrala delarna av bruket fick sin utformning. \u00c5r 1877 f\u00f6rv\u00e4rvades Str\u00f6msberg av Axel Wachmeister som d\u00e4rmed ocks\u00e5 blev \u00e4gare till bruken i V\u00e4stland, Ullfors, Hillebola och Utansj\u00f6 i \u00c5ngermanland (s\u00e5lt 1881). Fr\u00e5n 1877 och fram till 1920 upplevde bruket sin sista blomstringsperiod. H\u00e4r fanns d\u00e5 f\u00f6rutom ett j\u00e4rnbruk, kvarn, \u00e5ngs\u00e5g med hyvleri, kolg\u00e5rd, tegelbruk, tr\u00e4dg\u00e5rd och plantskola. \u00c5r 1920 k\u00f6ptes bruket av Stora Kopparbergs Bergslags AB och j\u00e4rnhanteringen upph\u00f6rde.\u00a0\u00a0 Till egendomen h\u00f6rde \u00e4ven andelar i Dannemora gruvor. Den totala \u00e4govidden utgjordes av omkring 33\u00a0000 hektar, varav 22\u00a0200 produktiv skog.<\/p>\n

HERRG\u00c5RDEN<\/b><\/p>\n

Den ursprungliga herrg\u00e5rden flyttades i slutet av 1600-talet till V\u00e4stland. Nuvarande huvudbyggnad uppf\u00f6rdes av Charles de Geer 1757-58 som \u00e4nkes\u00e4te f\u00f6r hustrun Charlotta Catherina Ribbing. \u00c5r 1896 skedde en om- och tillbyggnad som gav huset ett totalt nytt utseende. 1961 genomf\u00f6rdes en radikal ombyggnad som \u00e5tergav huset sin tidigare 1700-tals exteri\u00f6r. I nedre v\u00e5ningen \u00e4r en del av den ursprungliga inredningen bevarad. Till herrg\u00e5rden h\u00f6r tre flygelbyggnader, varav den vita \u00e4r uppf\u00f6rd omkring 1700. De tv\u00e5 falur\u00f6da uppf\u00f6rdes under andra h\u00e4lften av 1600-talet. Herrg\u00e5rdens byggnader \u00e4r idag privat\u00e4gda.<\/p>\n

\"Herrg\u00e5rden\"<\/a><\/p>\n


\nKLOCKSTAPELN<\/b><\/p>\n

I herrg\u00e5rdens n\u00e4rhet st\u00e5r det \u00e5r 1736 uppf\u00f6rda klocktornet med ljusm\u00e5lad panel och barockhuv.\u00a0 Uret till klockstapeln tillverkades av urmakare Gabriel Blomberg (c:a 1675 – 1751) anst\u00e4lld vid L\u00f6vstabruk. Ett kvitto fr\u00e5n 1736 p\u00e5 erh\u00e5llen likvid f\u00f6r urmakarens del finns i L\u00f6vstabruks arkiv. Det mekaniska urverket med enbart timvisare renoverades senast i mitten av 1900-talet. Tornets kraftiga ringklocka styrde med fyllig, djup klang till arbete och vila. Under sommaren i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet lj\u00f6d klockan 07.oo, 8.30, 09.oo, 13.oo 14.oo och 19.oo. P\u00e5 vintern var f\u00f6rmiddagstiderna of\u00f6r\u00e4ndrade. Under eftermiddagen ringde klockan 12.oo, 13.oo och vid m\u00f6rkrets inbrott.<\/p>\n

\"Klocksplen\"<\/a><\/p>\n


\nSPANNM\u00c5LSMAGASINEN OCH ISK\u00c4LLAREN <\/b><\/p>\n

Utmed all\u00e9n fr\u00e5n herrg\u00e5rden mot ladug\u00e5rden st\u00e5r tv\u00e5 st\u00f6rre spannm\u00e5lsmagasin. Det i slaggsten \u00e4r uppf\u00f6rt 1842. Det r\u00f6dm\u00e5lade timmermagasinet byggdes omkring \u00e5r 1850. Det vita var gratialmagasin. D\u00e4r kunde bruksanst\u00e4lldas l\u00f6ner h\u00e4mtas in natura. Sjuka och beh\u00f6vande tilldelades materiellt st\u00f6d. Snett emot magasinen finns en i sten uppf\u00f6rd isk\u00e4llare (d\u00e5tidens kylsk\u00e5p). Robert Mattsson har forskat lite kring klockstapeln och uret i denna och dess ursprung. Via dokument bl. a. fr\u00e5n arkivet i L\u00f6vstabruk har han kommit fram till, att tillverkaren av uret var en urmakare Gabriel Blomberg (c:a 1675 \u2013 1751) anst\u00e4lld vid L\u00f6vstabruk. Fr\u00e5n \u00e5r 1736 finns ett kvitto p\u00e5 utbetalning f\u00f6r n\u00e4mnda ur till Blomberg.<\/p>\n

\"Spannm\u00e5lsmagasinet<\/a><\/p>\n


\nARKIVBYGGNADEN<\/b><\/p>\n

Mellan herrg\u00e5rden och magasinen ligger brukets gamla arkivbyggnad, uppf\u00f6rd 1828. Idag \u00e4ndrad till kapell f\u00f6r gudstj\u00e4nstbruk. I n\u00e4rheten ligger ett fyrkantigt, rektangul\u00e4rt stenblock med inskriptionen CDG EWvH och d\u00e4runder Ao 1792. Bokst\u00e4verna ska tydas: Charles De Geer, Eleonora Wilhelmina von H\u00f6pken Anno 1972.<\/p>\n

\"Arkivbyggnaden\"<\/a><\/p>\n


\nBRUKSKONTORET<\/b><\/p>\n

Vid bruksdammens norra del ligger det gamla brukskontoret som fram till 1910 var snickeriverkstad. Efter Stora Kopparbergs Bergslag AB:s k\u00f6p av Str\u00f6msbergs bruk 1920 anv\u00e4ndes huset som kontor till f\u00f6retagets lantbruks- och skogsf\u00f6rvaltning. Idag finns h\u00e4r bl a Caf\u00e9 Str\u00f6msberg. Under en period anv\u00e4ndes den vita flygelbyggnaden vid herrg\u00e5rden som brukskontor.<\/p>\n

\"Brukskontoret\"<\/a><\/p>\n


\nKOLHUSEN<\/b><\/p>\n

Av sammanlagt \u00e5tta kolhusen i masugnens n\u00e4rhet \u00e5terst\u00e5r tv\u00e5 v\u00e4lbevarade. Det vitputsade mindre uppf\u00f6rdes 1854. Det st\u00f6rre i tr\u00e4 n\u00e5gra \u00e5r d\u00e4refter restaurerades senaste g\u00e5ngen i b\u00f6rjan av 2000-talet och \u00e4r nu ett av f\u00e5 bevarade kolhus i denna storlek. Tillsammans kunde de tv\u00e5 rymma mer \u00e4n 7 000 m3 <\/sup>kol, som anv\u00e4ndes i hammarsmedjan. Av \u00f6vriga sex kolhus \u00e5terst\u00e5r ett vitt l\u00e4ngs Industriminnesv\u00e4gen, idag \u00e4ndrat till verkstad\/f\u00f6rr\u00e5d. Hopbyggda och parallellt med husets l\u00e5ngsida fanns ytterligae tre. Vinkelr\u00e4tt mot kortsidorna mot nordost l\u00e5g ytterligare tv\u00e5. Samtliga var hopfogade till en helhet. De sex byggnaderna f\u00f6rs\u00e5g masugnen med tr\u00e4kol. N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen kom till Str\u00f6msberg drogs ett sticksp\u00e5r in i dem.<\/p>\n

\"Kolhuset\"<\/a><\/p>\n


\nROSTUGNARNA<\/b><\/p>\n

Nedanf\u00f6r masugnen finns idag endast rester kvar av de tv\u00e5 rostugnar som hade uppf\u00f6rts 1849 respektive 1882. Skorstenarna revs \u00e5r 1933. H\u00e4r upphettades malmen f\u00f6r att driva ut svavel, fosfor, arsenik och andra f\u00f6roreningar. Processen gjorde malmen spr\u00f6d innan den krossades (bokades) och f\u00f6rdes till masugnen.
\n\"Rostungnarna\"<\/a><\/p>\n


\nMASUGNEN<\/b><\/p>\n

Med hj\u00e4lp av bl a tr\u00e4kol sm\u00e4ltes malmen i masugnen till tackj\u00e4rn, som formades till l\u00e5nga limpliknande s k g\u00f6s p\u00e5 c:a 4 m eller fyrkantiga tackj\u00e4rnsstycken s k galtar p\u00e5 ungef\u00e4r 25 x 25 x 5 cm. Nuvarande masugnshus \u00e4ldsta delar uppf\u00f6rdes 1723 och ombyggdes 1754 samt f\u00f6rb\u00e4ttrades \u00e5ren 1852 och 1882. \u00c5r 1916 revs masugnspipan helt ned p\u00e5 fem dagar och murades upp igen p\u00e5 tjugofyra dagar. I den nya masugnen bl\u00e5ste man ungef\u00e4r 5000 ton tackj\u00e4rn per \u00e5r. Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med b\u00f6rjan av 1800-talet d\u00e5 man endast uppn\u00e5dde 140 ton per \u00e5r. Ugnen togs ur produktion 1920. Husets yttre delar renoverades i b\u00f6rjan av 1980-talet.<\/p>\n

\"Masugn\"<\/a><\/p>\n


\nHAMMARSMEDJAN<\/b><\/p>\n

I hammarsmedjan f\u00f6r\u00e4dlades spr\u00f6tt tackj\u00e4rn fr\u00e5n masugnen till segt st\u00e5ngj\u00e4rn. Den f\u00f6rsta smedjan uppf\u00f6rdes under \u00e5ren 1643-45 med en s k fransk hammare och s\u00e5 sm\u00e5ningom inf\u00f6rdes vallonsmide d.v.s. med b\u00e5de sm\u00e4lth\u00e4rd och r\u00e4ckh\u00e4rd. Den gamla vallonh\u00e4rden fanns kvar \u00e4nda fram till 1902 och ans\u00e5gs d\u00e5 som den \u00e4ldsta i Uppland. \u00c5r 1698 brann den gamla hammarsmedjan ned. Nuvarande smedja uppf\u00f6rdes i slaggsten och tegel 1833. \u00c5r 1903 gick bruket \u00f6ver till lancashiremetoden. Fyra h\u00e4rdar och en koltornsv\u00e4llugn installerades. Vidare flyttades en \u00e5nghammare fr\u00e5n Ullfors f\u00f6r att anv\u00e4ndas som r\u00e4ckhammare. Dessutom fanns en sl\u00e4thammare och en hopslagningshammare f\u00f6rutom den fr\u00e5n V\u00e4stland flyttade mumblingshammaren. Den senare hammaren utbyttes 1917 mot en ny. Hammarna drevs b\u00e5de av \u00e5nga och av vattenkraft. Produktionen upph\u00f6rde 1920. Smedjans yttre genomgick en renovering i b\u00f6rjan av 1980-talet. Brukets klensmedja \u00e4r sammanbyggd med hammarsmedjan. Efter en ombyggnad 1880 inrymdes h\u00e4r en mekanisk verkstad.<\/p>\n

\"Hammarsmedjan\"<\/a><\/p>\n


\nLABBYT<\/b><\/p>\n

Hammarsmeder och medhj\u00e4lpare arbetade i tv\u00e5 lag per h\u00e4rd och gick i skift (s k turnej) dygnet runt. Skiftens l\u00e4ngd varierade \u00f6ver tiden och kunde vara mellan tre och sex timmar. Smidesarbetet p\u00e5gick fr\u00e5n tidig m\u00e5ndag morgon till l\u00f6rdag eftermiddag. S\u00f6ndagar och helger var fria, men en fr\u00e5n varje h\u00e4rd hade \u201djour\u201d f\u00f6r att finjustera eller reparera h\u00e4rden till p\u00e5f\u00f6ljande arbetsveck. I veckorna gick de vanligen inte hem mellan skiften utan sotiga, svettiga och i arbetskl\u00e4derna vilade de ut p\u00e5 halmmadrasser i labbyts enkla s\u00e4ngar av hopslagna br\u00e4dor. Str\u00f6msbergs bruks sista labby fr\u00e5n 1906 \u00e4r det mindre vita huset nedan hammarsmedjan mellan r\u00f6da kolhuset och T\u00e4mnar\u00e5n.<\/p>\n

\"Labbyt\"<\/a><\/p>\n


\nV\u00c5GHUSET<\/b><\/p>\n

Mitt emot kvarnen ligger v\u00e5ghuset uppf\u00f6rt i mitten av 1800-talet. H\u00e4r v\u00e4gdes det j\u00e4rn som skulle fraktas till brukets utlastningshamn vid Snatrabodarna. Fr\u00e5n 1874 skeppades j\u00e4rnet sommartid med pr\u00e5mar och vintertid med sl\u00e4dar till UGJs station Tierp. Fr\u00e5n och med vintern 1916 skedde transporterna f\u00f6rs\u00f6ksvis med t\u00e5g fr\u00e5n Str\u00f6msberg sedan egen j\u00e4rnv\u00e4g anlagts.<\/p>\n

\"vaghus\"<\/a><\/p>\n


\nBRUKSDAMMEN<\/b><\/p>\n

\u00a0Allt sedan brukets tillkomst utgjorde transporterna av varor till och fr\u00e5n bruket en k\u00e4lla till stora sv\u00e5righeter. Sedan j\u00e4rnv\u00e4gen Uppsala-G\u00e4vle byggts kunde malmtransporterna fr\u00e5n Dannemora, som alltid g\u00e5tt med h\u00e4stforor, f\u00f6renklas genom att en hamn uppf\u00f6rdes i bruksdammen. I maj 1874 drog \u00e5ngslupen \u201dStr\u00f6msberg\u201d den f\u00f6rsta malmpr\u00e5men fr\u00e5n kajen i Sk\u00e4msta\/Tierp. I andra riktningen gick st\u00e5ngj\u00e4rn. Till kajen i Fors, v\u00e4ster om Tierp, s\u00e4ndes tackj\u00e4rnsg\u00f6s fr\u00e5n massugnen f\u00f6r vidaretransport med h\u00e4st till bruket i Ullfors. Pr\u00e5mtrafiken upph\u00f6rde, n\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen kom till bruket 1917. Dockan p\u00e5 holmen i bruksdammen anv\u00e4ndes f\u00f6r reparation och underh\u00e5ll av pr\u00e5mar och bogserb\u00e5t. Vid inloppet finns delar av fundamenten till infarten kvar.<\/p>\n

\"Bruksdammen\"<\/a><\/p>\n


\nJ\u00c4RNV\u00c4GEN<\/b><\/p>\n

\u00a0<\/b>Trots pr\u00e5mledens f\u00f6rdelar kvarstod sv\u00e5righeterna med transporter. Leden var grund och kr\u00e4vde underh\u00e5ll. Den fr\u00f6s p\u00e5 vintern. Omlastningarna mellan pr\u00e5m och j\u00e4rnv\u00e4g blev dyra. D\u00e4rf\u00f6r uppr\u00e4ttades en plan och kostnadsber\u00e4kning f\u00f6r att anl\u00e4gga en normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g mellan Tierp och Str\u00f6msberg. Koncession beviljades. Den n\u00e4stan 10 km l\u00e5nga banan \u00f6ppnades 1917. Drygt 1,5 km sticksp\u00e5r byggdes i bruket. Idag syns banvallarna till de rivna kolhusen och malmbacken. Sp\u00e5ren gick bl a p\u00e5 de stora U-formade betongfundamenten. F\u00f6r att komma till den nybyggda \u00e5ngs\u00e5gen anlades b\u00e5gbron \u00f6ver T\u00e4mnar\u00e5n. I och med att j\u00e4rnproduktionen lades ned 1920 blev trafiken ol\u00f6nsam. Persontrafiken avvecklades 1931 och godstrafiken 1941. Sp\u00e5ren revs 1945.<\/p>\n

\"J\u00e4rnv\u00e4gsbron\"<\/a><\/p>\n


\nKVARNEN\/SNICKARVERKSTADEN<\/b><\/p>\n

Nuvarande kvarn byggdes i mitten av 1800-talet,<\/span>. Senare f\u00f6rl\u00e4ngdes huset f\u00f6r att \u00e4ven inrymma hammarsmedjans bl\u00e5smaskin (1903) och ny snickarverkstad. Redan innan bruket anlades fanns i Str\u00f6msberg en mj\u00f6lkvarn som tillh\u00f6rde b\u00f6nderna i Dorkarby. Mellan Wervier (den f\u00f6rste bruks\u00e4garen) och b\u00f6nderna f\u00f6rdes l\u00e5nga processer om r\u00e4tten att h\u00e5lla kvarn i Dorkarby str\u00f6m. \u00c5r 1648 brann den gamla kvarnen och en ny uppf\u00f6rdes p\u00e5 annat st\u00e4lle i str\u00f6mmen. Redan i april 1720 gavs b\u00f6nderna i \u00d6stra Vad r\u00e4tt att i \u201dev\u00e4rderlig tid\u201d g\u00f6ra sin husm\u00e4ld vid kvarnen. Ett kontrakt fr\u00e5n 1885 f\u00f6rnyade uppg\u00f6relsen.<\/p>\n

\"Kvarnen<\/a><\/p>\n


\nVATTENS\u00c5GEN<\/b><\/p>\n

S\u00e5gen, som drevs med vatten, byggdes 1860. Den hade tv\u00e5 ramar, kant- och hyvelverk. Kapaciteten var 10\u00a0000 \u2013 15\u00a0000 timmer per \u00e5r. Fram till att \u00e5ngs\u00e5gen byggdes 1911 s\u00e5gades timmer f\u00f6r brukets behov. D\u00e4refter hade b\u00f6nder i exvis \u00d6stra Vad r\u00e4tt att i \u201dev\u00e4rderlig tid\u201d utan ers\u00e4ttning s\u00e5ga sitt husbehovstimmer h\u00e4r.<\/p>\n

\"Vattens\u00e5gen\"<\/a><\/p>\n

\u00c5NGS\u00c5GEN<\/b><\/p>\n

\u00c5ngs\u00e5gen, som \u00e4r ett av Upplands l\u00e4ngsta tr\u00e4hus, uppf\u00f6rdes 1911 och var i funktion till 1961. I ett intilliggande maskinhus finns \u00e5ngmaskinen bevarad. S\u00e5gen hade tre dubbelramar, kantverk, kap-, list- och klyvs\u00e5gar, sp\u00e5nhyvel samt hyvelverk. Kapaciteten var 100\u00a0000 timmer per \u00e5r. Idag ryms h\u00e4r ettskogsbruksmuseum, som dokumenterar skogshuggarnas, kolarnas och timmerk\u00f6rarnas vardag, hj\u00e4lpmedel och villkor. Museet inrymmer ocks\u00e5 landets st\u00f6rsta \u00e4lghornssamling med tillh\u00f6rande k\u00e4kar. \u00c4lgarna \u00e4r skjutna p\u00e5 mark tillh\u00f6rig Stora Kopparbergs Bergslags ABs skogsf\u00f6rvaltning i Str\u00f6msbergs bruk. Samlingen gjordes i ordning under skogsf\u00f6rvaltare G\u00f6sta Friebergs (1936-1954) tid.<\/p>\n

\"\u00c5ngs\u00e5gen\"<\/a><\/p>\n


\nKOLG\u00c5RDEN<\/b><\/p>\n

I n\u00e4rheten av \u00e5ngs\u00e5gen l\u00e5g kolg\u00e5rden. S\u00e5 l\u00e4nge produktionen var ig\u00e5ng kolades b\u00e5de s k s\u00e5gbakar och kolved fr\u00e5n skogen.\u00a0 Den sista stora milan t\u00e4ndes 1958. F\u00f6r att visa hur arbetet kring milor bedrevs kolas h\u00e4r sedan 2003 en mindre resmila och en kolarkoja har byggts. Den nutida kolningen b\u00f6rjar fredag morgon f\u00f6re tredje l\u00f6rdagen i augusti och slutar vanligen fyra till fem dagar senare.<\/p>\n

\"Kolg\u00e5rden\"<\/a><\/p>\n


\nSMEDSBOST\u00c4DERNA<\/b><\/p>\n

Av den ursprungliga 1600-tals bebyggelsen finns inget kvar. Den bostadsbebyggelse i putsad slaggsten man idag kan se s\u00f6der om bruksdammen har uppf\u00f6rts fr\u00e5n 1789 och trettio \u00e5r fram\u00e5t. Husen \u00e4r moderniserade f\u00f6r en- eller tv\u00e5 familjer. Ursprungligen inneh\u00f6ll de flera l\u00e4genheter, vanligen ett rum och k\u00f6k eller bara k\u00f6ksrum. Bakom smedsbost\u00e4derna ligger f\u00e4husgatan med f\u00e4hus f\u00f6r de boendes gris, kanske h\u00f6ns, n\u00e5gon ko eller f\u00e5r. L\u00e4ngre bort utbreder sig en bebyggelse fr\u00e5n tiden runt sekelskiftet 18-1900. Inom bostadsomr\u00e5det finns ocks\u00e5 de gamla skolhusen kvar.\u00a0 I Str\u00f6msberg har ocks\u00e5 funnits v\u00e4rdshus, lanthandel, post, stationshus och l\u00e4nsman.<\/p>\n

\"Smedsbost\u00e4der\"<\/a><\/p>\n


\nBAGARSTUGAN<\/b><\/p>\n

Bagarstugan \u00e4r uppf\u00f6rd omkring 1850. Den renoverades 1982 av StoraEnso AB \u00e5t Str\u00f6msbergs Bruksgille och anv\u00e4nds av gillet f\u00f6r bakning av bl a Str\u00f6msbergsbr\u00f6det. Privatpersoner kan hyra bagarstugan f\u00f6r bakning av br\u00f6d i vedeldad ugn. Stugan \u00e4r ofta fullbokad fr\u00e5n b\u00f6rjan av oktober till b\u00f6rjan av december. Baka eget br\u00f6d framf\u00f6r allt till jul h\u00f6r till m\u00e5ngas tradition. Ursprungligen inrymde huset \u00e4ven brukets gemensamma tv\u00e4ttstuga. Den gamla torkvinden p\u00e5 \u00f6vre plan \u00e4r ombyggd till samlings- och m\u00f6teslokal.<\/p>\n

\"Bagarstugan\"<\/a><\/p>\n


\nSEV\u00c4RDHETER N\u00c4RA BRUKET<\/b><\/p>\n

\u00a0<\/b><\/p>\n

Trollgrytan<\/b>, \u00e4r en j\u00e4ttegryta som ligger n\u00e4ra v\u00e4gen mellan Domarbo och Frans\u00e4ng. I folktron ans\u00e5gs det medf\u00f6ra tur att l\u00e4mna en slant som offerg\u00e5va i j\u00e4ttegrytor. De h\u00e4r grytorna skapades under istiderna<\/a>. L\u00f6sryckta mor\u00e4nblock<\/a> sk\u00f6ljdes med i det framforsande sm\u00e4ltvattnet tillsammans med grus och sm\u00e5sten. Allt hamnade slutligen p\u00e5 glaci\u00e4rens<\/a> botten. D\u00e4r kilades blocket fast i en grop eller spricka i berget. Kraften i sm\u00e4ltvattnet fick stenen att rotera. Med tiden bildades grytan. I Trollgrytan ligger den sl\u00e4ta, \u00e4ggformade l\u00f6pstenen kvar.<\/p>\n

 <\/p>\n

En bit in i skogen l\u00e4ngs Hemmingsbov\u00e4gen och inte l\u00e5ngt fr\u00e5n bruket ligger tv\u00e5 s\u00e4genomspunna k\u00e4llor. Den ena \u2013 Ruddavsk\u00e4llan, <\/b>var fr\u00e5n b\u00f6rjan en mindre vattensamling (dav). Rudor som ocks\u00e5 var en matfisk h\u00f6ll vattnet rent. K\u00e4llan f\u00f6rs\u00f6rjde tidigare stora delar av Str\u00f6msbergs bruk med dricksvatten. Det var s\u00e5 gott och rent att ocks\u00e5 herrg\u00e5rdsfolket l\u00e4t h\u00e4mta sitt vatten h\u00e4r. Idag syns bara en brunnsring i betong. P\u00e5 1940-talet byggdes ett pumphus. Vattenledningar drogs fram till bruket. Dammen fylldes igen. Idag finns bara ett dike kvar f\u00f6r avrinning av \u00f6ver\u00adskottsvatten. Bruket har idag kommunalt vatten.<\/p>\n

\u00a0<\/b><\/p>\n

Den andra – surbrunnen Kyrkmyrsk\u00e4llan<\/b>, \u00e4r k\u00e4nd sedan l\u00e4nge som offerk\u00e4lla. Enligt folktron kunde vattnet bota i stort sett alla sorters skr\u00f6pligheter och \u00e5kommor hos den som offrade en slant. Kyrkobes\u00f6kare fr\u00e5n l\u00e4ngre bort \u00e4n Str\u00f6msbergs bruk kunde passera Kyrkmyren och via Norrby n\u00e5 Tolfta kyrka innan bes\u00f6ket i kyrkan. De kanske sl\u00e4ckte\u00a0 t\u00f6rsten vid k\u00e4llan och offrade en slant f\u00f6r v\u00e4lg\u00e5ng. Fr\u00e5n tid till annan har skatts\u00f6kare rensat k\u00e4llan fr\u00e5n offerg\u00e5vor. Surbrunnar har kolsyrehaltigt<\/a> vatten med h\u00f6g j\u00e4rnhalt och bubblar litet.<\/p>\n

\u00d6VRIGT<\/b><\/p>\n

Str\u00f6msbergs bruk i Norduppland \u00e4r fyllt av svensk filmhistoria. F\u00f6rutom \u201dDen goda viljan\u201d som gjort succ\u00e9 v\u00e4rlden \u00f6ver har \u201dV\u00e4ndkorset\u201d och rysaren \u201dDamen i svart\u201d spelats in h\u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

HISTORIK Welam Wervier f\u00f6rv\u00e4rvade i slutet av 1630 ett hemman i Dorkarby by. H\u00e4r vid Darkarby str\u00f6m ville han anl\u00e4gga ett nytt bruk f\u00f6r tillverkning av musk\u00f6tpl\u00e5t till S\u00f6derhamns gev\u00e4rsfaktori. Mellan \u00e5ren 1643-45 byggdes en masugn och en hammare. Omkring 1652 b\u00f6rjade bruket kallas f\u00f6r Str\u00f6msberg. \u00c5r 1695 utarrenderades bruket till Hans Gabriel Enander som … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dBruksvandring\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-301","page","type-page","status-publish","hentry"],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-23 00:26:43","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/301","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=301"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/301\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3295,"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/301\/revisions\/3295"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.stromsbergsbruk.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=301"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}